Kort framstallning av drogernas ursprung och hemlander med blickar pa deras kemi och historia.

Carl Gustaf Santesson

DROGERNAS URSPRUNG OCH HEMLÄNDER MED BLICKAR PÅ DERAS KEMI OCH HISTORIA AV C. G. SANTESSON Professor i farmakologi vid Karolinska Institutet. INLEDNING Följande korta framställning av drogernas ursprung och hemländer med blickar på deras kemi och historia är avsedd att fullständiga farmakopéns makroskopiska drogbeskrivning, som alltid bor samtidigt studeras. Beträffande drogkemien hänvisas i åtskilliga fall till de farmakologiska läroböckerna, ur vilka i alla händelser närmare upplysningar om ämnets kemiska del böra inhämtas. Någon kännedom om drogernas ursprung måste, åtminstone beträffande de viktigare bland dem, anses höra till läkarens oeftergivliga allmänbildning. Utom de officinella drogerna ha även några andra sådana av farmakodynamiskt intresse upptagits; dessa äro betecknade med en stjärna (). Drogerna behandlas i bokstavsordning såsom i farmakopén. De droger, vilkas namn tryckts med särskild större stil, anses för läkaren mera viktiga. Vid framställningens utarbetande hava huvudsakligen följande arbeten anlitats: Kommentar till Svenska Farmakopén av G. Berg, A. Blomquist, Th. Delphin och R. Westling. Stockholm 1902—1906. E. Poulsson: Lehrb. d. Pharmakologie, 4:te Aufl. 1915. Bernatzik-Vogl: Lehrb. d. Arzneimittellehre, 2:te Aufl. 1891. Ewald-Heffter: Arzneiverordnungslehre, 14:te Aufl. 1911. R. Boehm: Arzneiverordnungslehre, 3:te Aufl. 1903. R. Kobert: Die Intoxikationen, 2:te Aufl. 1906. Författaren. Aloë är den till torrhet indunstade saft, som utsipprar ur de tjocka, köttiga bladen av flera sydafrikanska Aloë-arter (fam. Liliaceæ). Den hos oss officinella formen härstammar från Kaplandet. (Kemi, se Poulsson!) Balsamum Copaivæ erhålles från träd av släktet Copaifera (fam. Cæsalpiniaceæ) i Sydamerika (vid Orinoco- och Amazonfloderna). Balsamen utrinner i riklig mängd ur en uthuggning i stammen; består av harts, löst i flyktig olja, samt bitterämne. Balsamum peruvianum fås ur barken av trädet Myroxylon Pereiræ (fam. Papilionaceæ) i Centralamerika. Särskilt framställes balsamen vid den s. k. »balsamkusten» i San Salvador. På ena sidan av stammen lösbultas barkens yttre lager med en klubba, varefter den blottade ytan lindrigt svedes med en brinnande fackla. Småningom utsipprar balsam, som uppsuges av på stammen fästa tyglappar, ur vilka balsamen sedan urkokas med vatten. Densamma består av cinnameïn (huvudsakligen benzoesyrebenzylester), fri kanelsyra, harts m. m. Balsamum Styrax liquidus erhålles från Liquidambar orientale (fam. Hamamelidaceæ) i sydvästra delen av Mindre Asien. Vitved och bark sönderhyvlas och urkokas med vatten, varur balsamen avsätter sig. Den gråa massa, som grumlar balsamen, utgöres av vattendroppar, vedrester m. m. Själva balsamen är brunsvart; består av flera kanelsyrccstrar, bland dem styracin (kanelsyrc-kanelester), fri kanelsyra, hartsartade kroppar m. m. Balsamum Terebinthina communis fås ur den sårade stammen av flera Pinus-arter (olika former av tall, fam. Pinaceæ) i Europa och Nordamerika. Den mesta terpentinen kommer från Frankrike och Österrike. Ur insnitt genom barken intill vitveden utrinner balsamen, som i bleckrännor ledes ned i lerkrukor. Balsamen består av flyktig olja (terpentinolja, den officinella Ætherol. Tercbinthinæ crudum), hartser och bitterämne. Balsamum Terebinthina veneta fås ur den sårade stammen av lärkträd, Larix decidua (fam. Pinaceæ), huvudsakligen i Tyrolen. Träden borras djupt under våren, borrhålen slutas med träproppar och den i hålen under sommaren samlade balsamen skattas på hösten. Beståndsdelarna äro av samma slag som den vanliga terpentinens, ehuru ej med dennas identiska. Balsamum tolutantum erhålles från det i nordliga Sydamerika växande trädet Myroxylon toluifera (fam. Leguminosæ). V-formiga insnitt göras i stammarna, ur vilka balsamen utrinner i vid snittets vinkel fastade kärl. Beståndsdelarna likna mycket dem i peru-balsam. Bulbus Scillæ äro de mellersta lökfjällen från Urginea maritima (fam. Liliaceæ) i Medelhavsländerna. Löken är ofta barnhuvudstor och kan väga flera kilo. (Kemi, se Poulsson!) Camphora erhålles från Cinnamomum Camphora (fam. Lauraceæ), ett i sydöstra Kina, på Hainan, Formosa och flera andra japanska öar växande träd, som dessutom odlas flerstädes (i Italien, Algeriet, Ostindien, Nordamerika m. m.). Kamfern (C10H16O) är en keton, en oxidationsprodukt av en terpen (C10H16) i kamferträdets flyktiga olja, och finnes i trädets olika delar, löst i nämnda olja. Den sönderstyckade veden destilleras med vatten, då kamfern såsom mindre flyktig än terpenerna avsätter sig för sig och renas. Syntetiskt framställd kamfer (pinenhydroklorid) finnes i handeln; dess användbarhet i medicinen är ännu ej tillräckligt prövad. ☿Cantharis fås av skalbaggen Lytta vesicatoria (Coleoptera), som förekommer mest på oleaceer och caprifoliaceer i södra och mellersta Europa. Spansk fluga insamlas i södra Ryssland, Rumänien, Ungern och på Sicilien, något även i Spanien. (Kemi, se Poulsson!) Cera, vax, produceras i de flesta länder, även i Sverige; består huvudsakligen av myricin (myricylpalmitat) och cerotinsyra. Cetaceum, valrav eller spermaceti, är den fasta delen av den fetaktiga massa, som finnes i hålrum ovanpå kraniet hos den s. k. kaskeloten eller potvalen, Physeter macrocephalus. Denna finnes i världshaven, jagas mest i Indiska och Stilla oceanerna. Den ur kaviteterna

loading